För en lång lång tid.

När jag var hemma i Anderstorp i helgen fann jag det här i en låda:

Ett pass som inte har tillhört vem som helst, utan min pappa när han

arbetade som sjöman.



En av stämplarna är till New York, stämplat samma år han fyllde 18.

 

Numera ligger det väl förvarat i min gamla cigarrlåda och tas fram när
jag vill bli påminnd om alla berättelser om åren på sjön.
Oj, vad mycket man kan sakna.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback