johanna

Det är ett jäkla liv om spotify just nu. Alla tjatar om det, vill ha det och helgar det. Jag vägrar. Jag är materialist i dess renaste form och jag gillar att äga det jag lyssnar på. Det är ju inget kul om man inte får hela paketet. Halva grejen med musik är ju att köpa en skiva, lägga den i stereon, trycka på play, öppna konvolutet, läsa, lyssna, titta, njuta och sedan sätta skivan i den bokstavssorterade cd-samlingen och vara nöjd. Och om jag mot all förmodan måste lyssna på en låt jag inte har så funkar youtube alldeles utmärkt. Och om jag vill lyssna lite på en skiva innan jag köper den så laddar jag ner den för tusan! Om det tyvärr skulle vara så att jag inte tycker att den är särskilt köpvärd, då ligger den på datorn och skräpar ett tag tills den hamnar i papperskorgen med alla misslyckade egofoton. Så säger jag.




Ps. Visst är det så att även jag har massa musik i mitt iTunes-bibliotek som jag har laddat ner eller rippat av andra men aldrig köpt. Låtar som jag inte har gjort mig förtjänt av att äga men njuter av ändå. Men det är en helt annan historia. En historia om mitt dåliga samvete. Ds.