May you one day carry me home.


Färdigövat för idag och jag har precis packat ner allt som ska med hem. Jag förstår inte hur det blir så mycket varje gång. Jag har ju inte med mig så mycket hit. Och jag förstår inte hur jag ska få tillbaka allt hit till sommaren. Plus allt nytt jag har köpt. Och vad jag ännu mindre förstår är hur fan jag ska orka bära allt imorgon. Det är en liten bit från busshållsplatsen till skolan, men den blir grymt ansträngande med massor att bära. Tro mig. Been there, done that.

Så imorgon åker jag alltså hem. Två dagar tidigare än vad som egenligen behövs. Om inte anledningen har framgått förut så är det för att jag och Daniel har fått ett speljobb på en krog inne i Munkfors och imorgon är första gången. Jag är sjukt nervös för att jag inte tycker att jag kan mina grejer ordentligt och detta kommer att resultera i att jag inte kommer kunna somna inatt och därmed kommer jag att sova på bussen och med all säkerhet missa mina hållplatser, gång på gång på gång. Hujedamig.
Snälla håll tummarna för allt!

Nu ska jag i alla fall försöka sova.

Puss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback