johanna

En av födelsedagspresenterna jag fick av Daniel var en skiva med Nick Drake (Bryter Layter) och den är alldeles underbar!
För att nämna en av alla de vackra låtarna på skivan så väljer jag den här som är en av de finaste kärlekslåtarna jag har hört.

Nu har jag precis kommit upp från studion. Vi har spelat in lite grejer till discolåten som ska vara klar om två veckor. Det gick kanon men jag börjar känna stress! Vi ska hinna spela in allt, mixa, göra en musikvideo och öva inför live-framträdandet på 14 dagar. Men så länge det finns liv finns det väl hopp antar jag.
Så här såg det i alla fall ut ikväll (Ursäkta kvalitén. Jag hade bara mobilen med mig):


Sax-Göran.



Ibland krävs det två män för att fixa ett puffskydd.


Nu är jag trött och kvar väntar film och kvällsmacka med D. Finfint!

Det är ett jäkla liv om spotify just nu. Alla tjatar om det, vill ha det och helgar det. Jag vägrar. Jag är materialist i dess renaste form och jag gillar att äga det jag lyssnar på. Det är ju inget kul om man inte får hela paketet. Halva grejen med musik är ju att köpa en skiva, lägga den i stereon, trycka på play, öppna konvolutet, läsa, lyssna, titta, njuta och sedan sätta skivan i den bokstavssorterade cd-samlingen och vara nöjd. Och om jag mot all förmodan måste lyssna på en låt jag inte har så funkar youtube alldeles utmärkt. Och om jag vill lyssna lite på en skiva innan jag köper den så laddar jag ner den för tusan! Om det tyvärr skulle vara så att jag inte tycker att den är särskilt köpvärd, då ligger den på datorn och skräpar ett tag tills den hamnar i papperskorgen med alla misslyckade egofoton. Så säger jag.




Ps. Visst är det så att även jag har massa musik i mitt iTunes-bibliotek som jag har laddat ner eller rippat av andra men aldrig köpt. Låtar som jag inte har gjort mig förtjänt av att äga men njuter av ändå. Men det är en helt annan historia. En historia om mitt dåliga samvete. Ds.

VI håller på med ett discoprojekt i skolan som sträcker sig över fyra veckor. Varje grupp ska skriva en discodänga och spela in. Sedan ska det göras en musikvideo och ett liveframträdande. Det känns grymt kul än så länge faktiskt. Vårt bandnamn är "Neon eyelashes" och mitt alias är Foxy White. Det här kommer bli så kul! Det är bara en blond afroperuk som fattas mig!
En av de bästa discolåtarna ever är Kool and the gang's "Celebration"  som kommer här:




Nu ska jag göra något annat. Något trevligt, fint och mysigt.

Puss!

Jag är så himla glad nu. I mars går en dröm i uppfyllelse. Jag ska få se Bob Dylan!
Och jag ska få se honom tillsammans med en av världens bästa. Och biljetten får jag av mami i födelsedagspresent. Fining!
Tisdagar kan trots allt bli bra dagar.

Lyssna på låten och skit i bilderna för sjutton!




Puss.

Dom flesta har kanske sökt på sitt namn på google och sånt någon gång? Bara för att kolla liksom.
Det gjorde jag för ett tag sedan, fast på youtube, och hittade den här videon. Hoho!

Nu blir det dusch!

Jag har fått problem. Ett typiskt I-landsdilemma. Jag har klickat runt på CDON i ca två timmar och lagt till och tagit bort och nu kan jag inte välja längre. Jag känner att jag inte har råd med alla just nu men jag vill så gärna ha både Neil Young - Harvest, Faith no more - Angel dust, The Sonics - Here are the Sonics!!! och Johnny Cash - American IV: The man comes around.
Jag hatar sånt här. Ibland vill jag vara som dom 80% som bor i Anderstorp som inte bryr sig om musik.

Eller nej.

Ja, jag somnade. Det varjätteskönt. Inte så förvånande, men jag vaknade nu! Lite mer förvånanade. Det kommer ju ta en halv evighet att somna sen! Tur är väl att jag inte börjar förrän klockan 14 i morgon.
Fast det blir en lååång dag. Jag ska gå ut och gå med en man i 2 timmar igen. Fatta! Två timmar! Anderstorp är ju inte ens så stort ju! Och på fredag är det samma sak igen. Himla skit.

Nu tittar jag på den här om och om igen:

Och jag som inte ens är något Bon Jovi fan..Jisses.

Nu är det mindre än två månader kvar tills jag börjar plugga igen. Ny skola, ny utbildning, nya lärare, ny omgivning och nya vänner. Jag ser verkligen fram emot det, men kan ändå inte få bort en klumpig känsla. Det känns som att jag verkligen är redo att börja jobba med det jag vill men det känns som att det alldeles för många års plugg kvar. Och som musikbranschen ser ut idag är det inte ens säkert att det finns några jobb för mig när jag väl är färdig.
I och med att var och varannan kotte håller på att ladda ner musik finns det inte längre någon anledning för skivbolagen att hålla på. Dom tjänar ändå ingenting på det. Och idag är det inte svårt att få ut sin musik på egen hand. Vem som helst kan köpa en hemmastudio för en billig peng, lära sig spela in och sedan sprida sin musik över internet.
Men vad jag inte förstår är att folk medvetet väljer bort känslan av att köpa hem en ny skiva, ett fysiskt exemplar, och sedan lägga i skivan i stereon, trycka på play, ta ur konvolutet från fodlalet, bläddra i det, kolla på bilderna, läsa texterna och bara njuta. Det här är lätt en av mina topp 5-känslor.
Sedan har vi då festivalarrangörerna. Dom låter dig som laddar ner se dina favoritartister live. Men idag är priserna på festivaler hutlösa, för att artisterna får inte in sina pengar genom skivförsäljningen utan måste ta mer betalt för att göra spelningar. Den största skaran som går på de här festivalerna är studenter och dom har inte råd. Hultsfred som har varit Sveriges absolut största festival genom årtionden pratar om 2008 som "sitt sista år".
Sen tror jag inte att folk idag är lika intresserade av livemusik som innan. Nu är den stora massan söndermatad av dåliga hits på Mix megapol som inte går att genomföra live.
I Anderstorp och runt omkring finns idag inte en enda renodlad skivaffär. Dom går inte runt. I Karlstad som är en relativt stor stad finns idag inte en enda renodlad skivaffär. Dom har "Knastret" som säljer begagnade skivor, men dom andra, dom går inte runt.
Så snälla ni som läser här. Jag vet att ni är några stycken med vacker musiksmak och kloka huvuden. Sluta ladda ner en jävla massa! Och säg till alla andra att göra likadant. Ni minns väl alla hur det var när man var liten och fick sin första cd-skiva? Det var underbart! Min var "Lasse Holms bästa" (hoho!) och jag kunde varken se eller lyssna mig mätt på den.
Tänk vad mycket minnen som ligger i skivsamlingen. När du köpte skivan, när du kysste någon till spår 3 eller när du grät över någon till spår 10.
Det finns bara en sak att säga.
Köp fler skivor för sjutton gubbar!

Ju mer jag lyssnar på "Positively 4th Street" desto mer tycker jag om den. Jag har gillat den ända sedan jag hörde den första gången, och spelat den många gånger tillsammans med Daniel på trubadurgrejen. Men nu har den fått en helt ny känsla. Något jag inte kan förklara.
Fast såklart. Det är fortfarande inget som jag har hört hitintills med/av Bob Dylan som är bättre än "visions of Johanna". Helt klart ett mästerverk.
Jag håller för övrigt på att läser Bob Dylan - En guide till hans skivor av Christian Braad Thomsen och Asger Schnack som jag rekomenderar till både frälsta och er som har en bit kvar.

Idag har jag inte pratat med en enda människa. Helt sjukt! Dom som känner mig vet att detta inte är särskilt vanligt. Prata är liksom lite av min grej.
Men jag ska säga er att det faktiskt har varit skönt! Bara vara. Bara göra vad man vill. Läsa Nemi, lyssna på musik, kolla på film och dagdrömma. Och tänka. Det har blivit väldigt mycket tänkande.

Imorgon kommer mami hem igen. Då blir det inte lika tyst längre. Och imorgon måste jag nog tvätta lite.
Och på måndag börjar jobbet. Hu! Nu börjar ju till och med jag att vänja mig vid att inte göra någonting.


Pusshey!

Det är så jävla fint! Både Daniel, Göran och Micke har oxå kommit in i Karlskoga! Det kommer bli sååån fest!
Fast det är två till som jag vill ha där som kommer att fattas mig så himla mycket. Bajs. Men från och med nu ska jag bli en bättre hålla-kontakten-människa. Punkt pasta.

Lyssnar på Lykke Li och peppar på att se henne på WOW i sommar. Grymt snygg tjej. Så är det bara.


Pusshey!

Jag har fyndat två underbara skivor som jag fick igår. Helt otroligt! Det känns som att det var evigheter sedan jag hade råd att kosta på mig tillskott till samlingen. Fast jag har i och försig inte råd nu heller egentligen då jag fick ringa mami idag och fråga om pengar till cp-hyran. Men dom här var det rea på på riktigt! jag köpte Thin Lizzy - Jailbreak som jag har suktat efter riktigt länge men den brukar alltid vara normalpris på, samt Ryan Adams - Love is hell som går varm just nu. Helt underbara låtar och hans version på Wonderwall är himmelsk. Mm-mm-m.

Sedan jag skrev sist har det varit fullt upp. Sökning till Karlskoga folkhögskola (musik- och ljuddesign), Geijerskolans dag med massa uppträdande och besökande, Fest x2 samt sökning  till Boomtown.
Stressigt, stökigt, nervöst och jävligt roligt!

Nu är det nio dagar kvar tills skolavslutningen och tio dagar kvar tills jag kommer hem. Jag vill inte. Jag vill bo här med alla rockare resten av mitt liv.



-pusshey!